Vänner från förr

Sådana finns det gott om, en hel del har försvunnit för gott andra ligger i tillfällig träda och har förhoppningsvis tålamodet att inte sälla sig till de för gott försvunna. Ytterligare andra har visat sig i utkanterna på nytt genom bloggarnas universum, till den sistnämnda kategorin hör Per och Mats som jag lärde känna någon gång i slutet av 80-talet. Deras blogg kikar jag in på allt som oftast för att få en liten uppdatering och nu när Per åter igen lagt upp massor med söta bilder på kissekatter från katthemmet och gosiga kattungar måste jag dela med mig. Han har blivit en kattfotograf av rang. (länkar till bilderna finns här).
Ännu roligare var det att härom veckan plötsligt springa in i Per vid Fridhemsplan och inse att vi båda hade tid för en snabb fika. Jag hade visserligen småmonstren med mig så så väldigt många ord han vi inte växla (både O & D var mer inne på att riva Thelins, skrämma bort alla andra gäster och kleta chokladkaka överallt än på att sitta så där änglalikt stilla och prydligt äta en kakbit som alla andras ungar verkar göra…) men det var roligt att ses likväl.