Ont i halsen

Inte har jag kunnat äta mat och njuta, eller ens dricka kaffe utan att det gjort ont. Sagoläsandet har blivit lidande och alla telefonsamtal jag planerat har ställts in. Nu har jag dock fått penicillin sen farbror doktorn (han var säkert yngre än jag, är det inte hemskt när läkarna börjar bli klart yngre än en själv? det känns som ett klart tecken på att "nu är jag gammal") konstaterat att det var en elak liten bakterieinfektion som orsakat mina halssmärtor. Min ordinarie husläkare var pappaledig, men jag klagar inte, denna var betydligt trevligare. Undrar om det var en tillfällig vikarie eller om han blir kvar på husläkarmottagningen? Blir han kvar kanske jag ska försöka byta, jag gillar inte att gå till en läkare jag inte gillar... eller, gillar och gillar, jag ogillar honom inte heller, men han verkar aldrig veta vad han talar om, något jag tycker att det är ganska väsentligt att en läkare i alla fall ger sken av att göra. Denna klämde på halsen, tittade i både den och öronen och förhörde sig om eventuella andra symptom, och gav mig sen dessutom valet att gå hem och vänta ut infektionen "den kommer att gå över av sig själv, men det kan ta ett litet tag" eller få penicillin "om du inte har något emot det". Jag som i vanliga fall inte är någon stor anhängare av penicillinätande i tid och otid valde i alla fall det senaste alternativet. Ett litet tag till utan att ens kunna njuta av kaffet, och dessutom kämpa med att hålla reda på två illbattingar när varje yttrad stavelse smärtar - nej tack.